måndag, december 28

Skinn och ben

Tjena bloggen.

Vi börjar på ny kula. Igen. Ett nytt år är snart här och andra halvan av 2015 har varit markant mycket bättre än första halvan. Jag har träffat kompisar, känt mig uppskattad och omtyckt, rest runt och dessutom känt en helt annan styrka i mina motgångar. Hade några dalar under sommaren. Fyllde 25 och hade riktigt djup ångest, började på antidopp och sömntabletter igen, förlorade mina två närmaste kompisar - eller snarare att de båda gav mig fingret. Såna vill jag inte ha i mitt liv. Har kommit närmre andra människor och hittat någon slags trygghet i mig själv igen.

Just nu är jag ganska lycklig, skulle jag vilja säga. Kommer kunna rida på den här vågen av rosa moln ett tag. Oavsett vad som händer i framtiden så är här och nu ganska underbart. Jag är lugn.

Sämre är dock att jag har börjat röka lite för mycket igen. Jag slutade helt och var fri i många månader, sen började jag feströka två-tre cigg varje gång jag var ute och nu har det gått så långt att jag kan säga till mig själv att det är "okej" att ta en cigg på vardagen också. Inte bra. Efter nyår har jag lovat mig själv att göra en förändring. Jag har köpt gymkort och ska börja träna på mitt gamla gym, Medley Sollentuna. Då får jag kanske upp aptiten igen, vilket jag skulle behöva... Jag har gått ner fem kilo på en och en halv månad och när jag igår träffade Anna utbrast hon "Men kvinna! Du är ju bara skinn och ben, äter du inte?!" när jag klev innanför dörren. Mamma har också märkt det. Jag försöker äta, men jag blir mätt så otroligt fort. Det är inte likt mig, tjejen som alltid kunnat äta som en häst har bara... tappat lusten. Mat är något jag tänker att jag måste ha för att orka, inte något jag vill sätta i mig. Det kan bero på att det har varit mycket på jobbet och att jag har varit sjuk och gått länge på penicillin nu i november/december, men det känns tråkigt i vilket fall som helst. Jag vill hitta min matlust. Om du har sett till den, ring mig!

Nyårslöften. Ja' vettefan. Jag tycker inte om att lova att jag ska göra saker, då blir jag bara besviken på mig själv när jag inte klarar av att hålla dem. Jag kan sätta upp delmål och känna mig duktig när jag klarar de små grejerna, men för mig är det inte värt att kräva något mer. Jag förstör bara för mig själv.

Det var allt för den här gången. Ska försöka börja skriva lite musik igen - och skippa de här jävla akrylnaglarna som på den senaste tiden har varit anledningen till att jag lagt gitarren på hyllan. Kanske börjar teckna igen till och med, jag kunde finna sådan ro i att bara sitta och rita ansikten och små comic strips. Vill hitta den känslan igen. Jag tror att jag är redo nu.

Ha det! Ses snart.

Inga kommentarer: